ÄR DET NÅGONTING NI INTE FÖRSTÅR?

Bra det är det som är meningen, för om du inte känner igen dig eller alls förstår vad jag syftar på då har du hamnat fel, jag använder ofta en omvänd ironi och min humor kanske inte är den lättaste att begripa sig på, faktist så är jag ganska van att såra folk oavsiktligt och ärligt talat så har jag levt mitt liv utan att träffa på så många av den sorten som fattar direkt, men det händer då och då  ;) det känns väldigt befriande.
 Nu går jag inte precis och grämer mig för att inte folk förstår min humor eller sätt att tänka, de personer som har följt mig genom livet vet hur jag fungerar och det har alltid varit en stor trygghet. 
Min blogg är inte en plats där jag redogör för vad jag har lagat för mat, när man bor ensam så är inte det så komplicerat eller senaste sveket av mina kompisar eller den jag för tilllfället är kär i. 

 Ja skriver om saker som är helt eller delvis upplevda av mig själv eller  personer  som jag stött på i mitt liv, har ju blivit några stycken, jag är ju trots allt en 50-årig gammal kärring och har alltså levt i en EVIGHET!
Faktist så länge att det är riktigt äckligt att tänka på !!

  
 
 

29/11 1980

Inatt har vi sovit i Djuptjärn hos morsan och Kalle för våran bil är trasig och nu har jag gått 4 dagar över tiden med Bebben i magen, känner nu att det snart är dags då jag har förvärkar och det trycker på så jag bara vill vika mig dubbel av smärta.
Den här gången har jag " bara " gått upp 17 kilo, med Fredde blev det 23, bara 17 säjer jag för nu kan inte det här pågå många dagar till fast det är klart att med Fredde åkte jag in 3 gånger innan det äntligen kom en "liten" parvel.
Det ska bli så spännande fast jag vet att det blir tufft så bara längtar jag att det ska ta slut Bebben trycker och spjärnar och vill bara UT nu !

 Jag ligger i utdragssoffan nere, morsan var just hem på lunch och kikade in nu tror jag att det här har satt igång men det är ingen brådska vi väntar tills hon kommer hem och kan vara med Fredde innan vi åker in.
Nu har jag småvärkar hela tiden, kan inte fatta att det snart är över, det måste det vara men jag ska vänta så länge som möjligt innan vi åker så jag är riktigt säker.

Halv 5 åkte vi in jag satt bara och såg på snödrivorna som lystes upp av gatljusen när vi åkte genom Kalix och ANDADES !

Möts i dörren av Eva Strömberg hon vill knappt släppa in oss men tillslut så får vi stanna.
  - Här blir det då ingenting inatt, sa hon !
Men jag får duscha och klä mig i sjukhuskläder i alla fall och får en sal  (egen) sen händer ingenting!! Värkarna har slutat helt.....
Anders sitter och glor ut genom fönstret det är poliskontroll utanför folktandvården.

Nattpersonalen kommer barnmorskan undersöker mig och säjer att jag ska få " någonting att sova på " efter 12 så brakar det igång,  trodde jag skulle få smärtlindring som med Fredrik, får bara lustgas och börjar spy direkt. Men tillslut så befinner jag mig i ett enda töcken av värkar  och tappra försök att andas in lustgasen innan värken är på topp allt är ett kaos och det händer ingenting, barnmorskan ringer på akuten och ber läkaren komma upp sen ligger dom båda två på magen och pressar när jag krystar och äntligen 03.36 kommer Bebben ut hal som en ål drar dom ut honom och upp på min mage,  det är en pojke han ser ut som en liten smurf.

 Då kommer dom ihåg läkaren han står och bankar på dörren och har inga nycklar , dom släpper in honom och han gör " färdigt jobbet "
Vi ringer och talar om vad det blev och sen får vi fika the och skorpor på silverfat!
Efter det så tvättar dom och väger Bebben, han vägde 3960 gr och var 52 cm lång nästan exakt som sin storebror. 
 
Konstigt vilken energikick man får av att föda barn jag kan inte sova och 8.30 är jag uppe och smyger och hämtar min lilla "smurf unge" som dom sa skulle sova i barnsalen jag vill ha honom brevid sängen, det har kommit in en tjej från Karungi jag höll på att dö då dom rullade in henne i sängen hon satt upp med håret spretande åt alla håll  - Å GUD VILKEN FÖRLOSSNING JAG HAFT vrålar hon, sen går käften på henne hela tiden. 

Här blir man inte gammal tänker jag och mkt riktigt  vi åker hem på tredje dagen, får åka tillbaka och ta PKU prov, det är en annan historia, inte undra på att han fick sprutfobier!! Fru De La Cruez försöker lära sig till sjuksköterska!
Det slutar med att GlassAxels kärring tar provet.

                                                   Men här är vi hemma lyckliga och välbehållna